måndag 26 januari 2009

Allt är bara bra


Inte skaa du varra orolig för mig smurtan.

Olustligt

Jag börjar bli orolig över Ingmarie, hon glömmer plötsligt bort så mycket. Häromsistens hade hon lagat middag och blev jätteledsen när jag inte kom, trots att jag hade sagt att jag var upptagen på annat håll. Jag tror det har att göra med att hon börjat dricka för mycket igen, hon tror inte att jag märker men det gör jag. Ibland glömmer hon bort vad jag heter och kallar mig Sara eller Pia.

tisdag 20 januari 2009

Busigt


Idag har jag lagat mat till Smulan, fläskfilé med senapssås, men hon kom aldrig. Gubbängengänget var hos mig som tur var, så jag har inte gråtit. Hemorrojden är lite bättre för jag använder xyloproct. Jag duttade lite under ögonen också, precis som fotomodellerna gör. Det känns som att huden drog ihop sig lite. "Du ser ut som en sjuttonåring" sa Gunilla till mig.

söndag 18 januari 2009

Jag tog saken i egna händer


Eftersom Smulan är ute på äventyr som hon inte vill berätta något om för mig så gick jag istället på PRO-workshop. Först tog jag dubbel dos värktabletter eftersom hemorrojden blivit flera och gör väldigt ont.

lördag 17 januari 2009

Melankoli

Smulan är ute och roar sig och bryr sig inte det minsta om mig. Jag sitter här på min hemorrojd och känner mig lite ensam.

Toppen!

När jag och Ingmarie har det bra är det så himla fint och jag blir kär på nytt.

fredag 16 januari 2009

En fredag

Idag är jag Ingis pingis Ingis pingis pingla sitta med fötterna och dingla.

Ja det önskade jag att jag kunde göra, men då protesterar min ena höftkula.

Smulis protesterar däremot inte när jag omfamnar henne och håller henne fast.

onsdag 14 januari 2009

Uppdatering

Det var mycket rörande att någon vill läsa vad vi gör. Det knallar och går. Eftersom Smulan vill vara lite självständig ibland så låter jag henne vara ifred. Jag stickar lite på små sockor, äter gott och tittar på trevliga tv-program.

I förrgår när jag var på allsång på hemmet så träffade jag Ritva som jag tror har ett gott öga till mig. När jag gick till damrummet pilade hon efter med sin rullator och försökte ta sig in i samma toalettbås som jag gick in i. Hennes kinder var röda och ögonen högblanka och när jag frågade henne vad sjuttsingen hon gjorde blev hon förlägen och låtsades ha gått fel. "Är det här vaktmästarens kontor?" frågade hon och backade långsamt ut med rullatorn. När hon skulle ut genom stora dörren fastnade rullatorns ena hjul vid karmen vilket medförde att Ritva föll omkull utanför. Som tur var kom Ingvar förbi på sina käppar och kunde påkalla hjälp.

Det är kul att hälsa på kompisarna på hemmet. Eftersom jag är lite yngre än dem så känner jag mig nästan som en tonåring, eller "tonnis" som Smulis skulle säga.

onsdag 7 januari 2009

Lite rädd

Jag känner mig lite ledsen, eller kanske lite arg, men nä, mest lite rädd.

Smulisen, mormis ska vara försiktig och försiktig. Inte bli rädd. Inte lämna Ingis.

Jag åker hem och stickar, rullar lite med rullatorn. Smulis du får vara i fred. En stund.

Jobbigt läge

Fan vad Ingis har varit på och jobbig nu när jag är sjuk. Inte ens på toaletten får jag vara ifred. Hon bara vill och vill och vill, hela tiden, hon är precis som en karl!

Dagarna som gått


Det här är en bild på en kräkande smulis och så jag med nya julklappskameran. Hon är så söt när hon sitter ihopkurad över toalettstolen. Skönt att jag själv har järnmage.

måndag 5 januari 2009

vinterkräksjuka

Lilla brallisen har kräkits. Det gör inte mig något. "Ska vi busa?" frågade jag henne och istället för att svara hulkade hon. Men det stoppar inte mormor. Inatt är hon nog i form igen.

fredag 2 januari 2009

Nyårslöfte

Jag ska bli modern och raka murvan. "Inget mer glest grått" är 2009-års paroll (nu känner jag mig lite ekivok som skriver det här men jag känner mig å andra sidan pånyttfödd).

Mer rajtan-tajtan i sänghalmen är mitt andra löfte.

Ducka smulis för här kommer jag!

torsdag 1 januari 2009

Nyår

Ingmarie blev lite sur över att jag inte följde med till servicehuset igår och skrek att jag inte skulle få någon ambrosiakaka till fikat. Jag lämnade lägenheten i vredesmod, hon vet ju att jag tycker det är tråkigt och långsamt på hemmet. När jag sen kom hem till Gubbis hade hon somnat med kläderna på, huvudet ner och fötterna upp, precis som Pippi Långstrump. Det var ett himla sjå att få av den stålbyglade BH:n när hon var så svettig, berusad och stel, men till slut gick det bra (fast det knakade otäckt om axlarna).